Fotografins historia




                Copyright 2007 Hägertz Engstam. All Rights Reserved.
Fotografins historia

Fotografins födelse anses vara 7 januari 1839. Då lämnade den franske dekorationsmålaren Louis Jacques Daguerre en redogöreslse av sin fotograferingsmetod till franska vetenskapsakademien. För detta fick han en belöning i form av en statspension på 6000 franc. Det första steget, att få fram en bild på en silverplåt, överdragen med flytande asfalt, uppfanns av Louis kollega Joseph Nicephoe Niepce redan 1825. Den stora nackdelen var att exponeringtiden var en hel dag eller mer. Just detta var Daguerres bidrag, att få ned exponeringstiden. Fotografins historia hjälper oss att förstå tidsandan och möjligheterna med en modern uppfinning.

Fotograferingskonsten nådde snabbt även Sverige. Redan 1839 översattes Dagurres handbok till svenska. År 1840 uppträdde fotografer i Stockholm med utrustning från Paris och resultatet ställdes ut på Kungliga Museum. Samma år etablerade sig den första porträttdaguerreotypisten, Johan Adolf Sevén, i huvudstaden.

Fotografen, fransmannen Derville kom 1843 till Sverige från Paris. Han hade lärt sig yrket direkt av Daguerres, vid någon av hans förevisningar. Derville hade en svensk elev vid namn Carl Johan Berggrén. Efter rundresande med fotografering i landsorten anländer Berggren 1847 till Halmstad och sätter upp en atelje hos gästgivare A J Sjögren. Sjögrens ställe " Norre katt i Halmstads västra gärde mellan stora landsvägen och Nissaån" kallades Tivoli och var ett förlustelseställe med gräsmatta, lövsalar, lusthus, dansbana med mera och passade bra för att erbjuda fotografering.
Både många kringresande besöker Halmstad och flera etablerar sig i staden under andra hälften av 1800-telet.

Först i slutet av 1800-talet börjar bofasta fotografer att etablera sig på landsbygden utanför städerna i Halland. År 1895 flyttar Paulus Larsson (1855-1946) till Oskarsström med sin maka Josefina Charlotta född Lindberg. De bodde först i en fastighet Fredriksberg, sedan i Vilan och från 1910 hade Larsson sin fotoatelje i fastigheten Rosenberg i Oskarsström. Larsson lämnar Oskarström 1823 efter att ha blivit änkeman och flyttar till Stora Mellösa i Örebro län. Larsson gjorde både de vanliga visit- och kabinettskorten, samt även skol- och konfirmandklasser, arbetsplatser, präst- och bondgårdar. Han större foton kännetecknas av att han placerat ut personer och djur i grupper på bilderna, ofta är husbonde och hustru placerade vid ett bord med duk och blommor i förgrunden på bilden.